Har du hört talas om Stockholm Writers Festival? Det hade inte jag heller, innan jag såg ett evenemang som redan varit fladdra förbi på Facebook förra året. Det där såg ju kul ut, tänkte jag, och började följa sidan. I år var jag på hugget tidigt och köpte biljetter tillsammans med författarkollegan Felicia Welander.
Den 3-5 maj hängde vi i Finlandshuset i centrala Stockholm och festivalade för fullt med våra tygväskor och pins. Stockholm Writers Festival är uppbyggd kring en festivalbiljett med gemensamma föreläsningar och moduler där man kan välja mellan tre föreläsningar som går samtidigt. Och så kan man köpa till ett par intensiv-workshops om man vill det. Jag höll mig till grundbiljetten och gick på flera intressanta föreläsningar.
Grejen med en festival är att vara i en atmosfär. Att hänga med andra skrivande människor och få ny inspiration. Det roliga med Stockholm Writers Festival är att den är engelskspråkig och det verkade ha kommit folk från halva jordklotet för att vara med. Engelskspråkigheten är för övrigt både en styrka och en svaghet. Om man är intresserad av att bli utgiven på den marknaden så är det här helt rätt event att gå på!
Bland programpunkterna fanns möjligheten att träffa agenter från USA och Storbritannien och även en rolig ”Literary Idol” på lördagen där tre litterära agenter fick lyssna på uppläsningar av inlämnade manus och berätta huruvida de ville höra mer och varför/ varför inte. Panelen var superhård och jag var lättad över att jag inte hade hunnit skriva och lämna in något … heh!
På samma sätt blir fokuset på den brittiska och amerikanska marknaden ett minus för oss som inte skriver med det målet. Men, a girl can dream ….
Den största behållningen då?
För mig var det två grejer:
Föreläsningen Thinking behind the book av Jane Friedman. Jane är före detta redaktör för Writers Digest och gav en omvärldsanalys kring hur bokmarknaden har sett ut och ser ut och kanske kommer att se ut … För mig som skriver primärt för ljud var det peppande att höra att pappersbokskramande inte kommer att funka i längden. Och så delade Jane flera roliga exempel på författare och poeter som lyckats slå sig fram på icke-traditionella vägar, som poeten Rupi Kaur som byggt en plattform på sociala medier.
Och den andra grejen var två föreläsningar med författaren Jess Lourey som skrivit boken Rewrite your life. Jess har en skrivarfilosofi som verkligen gick rakt in för mig. Jag kan inte förklara hela här, men den bygger på att identifiera teman och ämnen som känns viktiga för en själv och skriva utifrån dem. Utan att skriva självbiografiskt.
När Jess man tog livet av sig skrev hon en pusseldeckare, för att tillfredställa behovet av att förstå ett sammanhang och få svar på slutet. Något hon inte fick i verkliga livet. På samma sätt menar hon att man kan översätta frågor man brottas med till fiktion i olika genrer. Om du vill veta mer om Jess kan du kika här och så har hon skrivit en superbra bok i ämnet också.
Jag kan verkligen rekommendera festivalen för alla som skriver och vill lära sig mer om allt från egenpublicering till hur man skriver den perfekta förstameningen!
Lämna ett svar